måndag 17 mars 2008

I nöd och lust....

"Efter regn kommer sol" (Bild; google.com)


Helgen som gick var verkligen som balsam för själen. Strålande vackert väder, många promenader med Molly, inga måsten och förpliktelser. Vi har bara tagit varje minut som de kommit till oss.

Helgen var välbehövd efter de senaste dagarnas berg och dal bana. Efter drygt fyra månader som man och fru så fick vi i onsdags beskedet – testikelcancer. Dagarna sedan dess har gått i en rasande fart och redan dagen efter (torsdags) låg min älskade man på operationsbordet, bort med eländet. Nu väntar ett par veckor av väntande, vad kommer läkaren att säga… Räckte det med operation för att ta bort det otäcka? Är det så att Micke ”bara” behöver gå på efterkontroll i ett antal år nu? Cellgifter och strålning, vad innebär det egentligen? Hur dålig blir han av sånt? Hur arg, förtvivlad, ledsen och besviken kommer han att vara på mig, andra och på cancern? Hur ser min älskling ut utan hår?? Kommer vi att kunna få barn? Det värsta tänkbara, kommer han att lämna mig nu?? Det tär på psyket att vara i detta vakuum av ovisshet… Men nu skall vi inte som min kära mor uttryckte det, måla f-n på väggen och det gör vi verkligen inte… Men tankarna finns ju där ändå och är nog också ganska så oundvikliga och naturliga antar jag.

Mikael mår under omständigheterna bra, han har naturligtvis ont efter operationen och funderar och tänker en del, precis som jag. Men vi tänkte inte ge oss utan kamp, en kamp för livet. Det finns de som har det värre och som jag skrev tidigare, helgen var verkligen balsam för själen :-)

Vill också passa på att tacka min älskade familj; mor, far, syster och Nicke för att ni finns. Ert stöd är värt mycket och Mikael uppskattar era samtal och tackar jättemycket för det vackra blomsterarrangemanget!! Pöss på er!!

Ojdå, jag hoppas inte att någon tar illa upp av dagens inlägg...var bara tvungen att få ur mig det!!

14 kommentarer:

Elin sa...

hej älskade. som sagt bergochdalbana...livet är precis så och det har vi fått känna på förr, men det är just dalarna som gör oss starkare och topparna som ger oss hopp. Tyvärr är den där f-n på väggen är lätt att måla samtidigt som det kan vara skönt att vara inställd på eventuella värsta scenariorna(stavning?)och sen känna sig lättad över glada besked eller stålsatt för tråkiga. oj...makes no sense kände jag nu. babbel babbel:) Men som sagt..vi finns alltid här för er båda. Det vet ni. Älskar er så...kramar/sis och nicke

Unknown sa...

Hej Linda och Mikael,
tänk vilka konstiga vägar man får reda på saker ibland...det är väl det som kallas det moderna samhället.
Jag vet att ni är rädda om varandra, så det är överflödigt att säga. Det finns ju inte så mycket klokt att säga i sådana här fall, mer än att det är bara att hålla ut och hoppas på att vinden vänder åt det bästa hållet.

Kram Ellinor

Perssons pack! sa...

Satt just och tänkte på ett "kinesiskt ordspråk"som fnns på några keramikskålar här på Parkvägen..."Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga över ditt huvud, men du kan hindra dem att bygga bo i ditt hår."Älskar er...puss o kjam mams o (paps;som just nu ligger på kökssoffan med inflammerad visdomstand)

Gullan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Linda sa...

Ja det har verkligen varit omtumlande här hemma med. vet inte riktigt hur man ska ta ett sådant besked men vi tänker på er och skulle så gärna vara hos er och bara kunna ge er varsin bamse kram.
jätte jobbigt att vi bor så långt bort när det händer något.
Men som sagt vi ska inte måla F*n på väggen, fast man kan ju tyvärr inte låta bli att tänka på det.
Hoppas att ni har det bra nu i påsk och att micke får hem delarna till sin helikopter!
saknar er massor puss o kram Linda,Jocke och William

Gullan sa...

Blev, åh vad ska man säga, både gråtsen och glad. Mellan dina rader ser jag mycket hopp om eran framtid tillsammans. Man får förlita sej till den moderna sjukvården som vi har i vårt land. Jag tror också på egna krafter och medmänniskornas goda tankar. Vi här på Solbacken gör vad vi kan. Vi skänker Micke o dej goda, positiva tankar så ofta det bara går. Och du Linda, ni älskar varandra. Puss o kram Gullan

Jennie sa...

Skickar lite värmande kramar från öst till väst! :) Livet blir inte alltid som man tänkt sig, men ni är starka så ni kommer ta igenom detta! Hoppas ni får en mysig påsk tillsammans med massa balsam för själen! :-) Ta hand om er! Massa Kramar!!

William sa...

Hej gumman!!!
Tänker på er!!! Håll hårt i varandra så ska du se att ni fortfarande håller kvar vid varandra på andra sidan av det här skrämmande partiet ni har framför er....ni har trots allt det som gör att vi ibland klarar oss ok bara vi har varandra....och den där saken som kallas kärlek...och det vet jag att ni har mängder av.

Om du/ni behöver något får du bara säga till. Många många kramar

William sa...

Om du undrar vilken william det är som skrivit till dig så är det William som har en mamma som heter Angelica...bara så du vet :)

Vi i Müllheim sa...

Vårt liv bär på många prövningar. Det enda positiva är att man växer med dem.
Jag är inne på den våglängden att det inte hjälper att "kämpa emot någonting" utan att med så mycket positiva tankar som går få situationen att bli bättre. Det är inte lätt, man känner sig ledsen och besviken på livet och allt. Har läst en bok av Louise Hay, som skulle hjälpa mycket, men när jag söker på internet på svenska, hittar jag endast boken på engelska eller tyska: "you can heal your life". Vi tänker mycket på er. Eran kärlek till varandra kan göra mycket!! Puss och kram, Ingela (och de övriga i familjen)

Vi i Müllheim sa...

Efter ytterligare sökning på svenska yahoo har jag hittat boken på svenska. Se följande sida:
http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9187056526
Hade jag varit i Sverige hade jag skänkt den till er!! :o)
Kram Ingela

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Tinna sa...

Älskade linda! Du och mikael är så fantastiska människor och vänner. Stefan sätter er högst bland alla det vet jag och den tid ni hjälpte honom när han skulle flytta från Lökeberg är bara helt otrolig. Det fanns andra som borde varit med men inte fanns där. men ni var där. Dagarna då vi röjde och både skrattade och skrynklade våra pannor är för evigt inbrändt. Den vänskapen ni ger är unik. Ni är unika! Mikael kommer att klara detta. Det känner jag på mig!!! Med er livskraft och livsglädje kommer ni att komma ur det här med en ännu starkare kärlek till varandra och till livet! Stor, stor jättekram Linda. Du är värd din vikt i guld! Bara så du vet!

Stefan Knape sa...

Hej mina BÄSTA vänner!

Nej man ska inte måla f-n på väggen men att detta är jätte jobbigt förstår nog allihop.
Men vi finns här för er och jag ska ta hand om den "lille"
så gott jag kan.
Och jag ska bli gudfar det har jag bestämt så du ska nog få se att det räcker med en den andra får han behålla och där med basta.

Världens största kram till er bägge!!!!